Den 1 – 3 september 2008 genomförde Fair Play en ”På-stan-undersökning” i Stockholm där 100 personer svarade (62 kvinnor och 38 män i åldern 24-74). Frågorna var huvudsakligen kvantitativa med på förhand angivna svarsalternativ (se utdrag nedan).
Personerna tillfrågades också om sin inställning till tv- och dataspel, och gavs följande svarsalternativ: Positiv/negativ/både och/vet ej
Både och: 52 %
Positiv: 30 %
Negativ: 12 %
Vet ej: 6 %
Några kommentarer från de personer som svarade "ja" till frågan "Vet du vart man kan vända sig i fall man skulle behöva hjälp i frågor som gäller tv- och dataspelade?"
Socialen. Hem och skola. Finns något för spelberoende, har läst och skulle hitta om jag behövde. Läst något om spelberoende, kan ta reda på. Hälso- och sjukvård. Vet att det finns, men kan inte komma på namnet. Skulle hitta på Internet. Svenska spel, beroendecenter. Om jag ville hitta skulle jag veta vart jag skulle vända mig. Spelberoende – ”googla”. Bup. Socialen/Stockholms stad. Anonyma spelare samt organisationer på nätet. Privata initiativ/vård. Om jag skulle behöva så vet jag hur jag hittar, spelberoende. Bup eller vuxenpsyk. Privat, KBT. Spelberoendecentrum. Sjukhus, psykolog. Missbruksenheter.
”Det finns bra spel, de lär sig. Mer positiv nu när de börjat spela.”
”Man måste ha uppsikt över våldsamma spel - diskutera hemma.”
”Måste styra vad som spelas, datorn är här för att stanna.”
”Bra med datorspel, men man måste ha kontroll.”
”Engelskan blir fantastisk.”
"Negativt, för kreativiteten, lek försvinner, för mycket datorn."
"Positiv vartefter de spelar, finns fina spel. "
"Mer negativ, innehåll av våld som barnen vill spela. Tiden som tas från kompisar. Styvson satt 12 timmar om dagen hela sommaren."
"Positivt, kan lära sig. Finns faktiskt bra datorspel."
